Orust tvärs

Alltid roligt med en tävling på hemmaplan. Genom skogar man iallafall känner till någorlunda. Trots att tävlingen var hemmavid så var det väldigt få man kände igen. Dom få man kände levererade dock på högsta nivå. En andra plats på både Jossan och Morgan. Thomas som jag mött ett antal gånger på fotbollsplanen kom trea.

Efter senaste loppet som var icebugultran som jag sprang 60km av 80km så har kroppen fått vila lite. Bara kört några få pass efter det. Passen har känts helt ok så hade ändå förväntningar att göra ett bra lopp. Förutsättningarna på tävlingsdagen var kanon. Visst var det blött på sina ställen och varmt blev det. Men det kunde inte varit mycket bättre.

Det är en intressant start på loppet. De första två kilometerna är uppför. Olika branta partier upp till Svens altare där det sedan vänder nerför. Den backiga starten gör att man får direkt svar på hur kroppen känns den dagen. Kände ganska snart att kroppen inte kändes som jag hade hoppats. Benen svarade inte som jag önskade. Insåg då att det kommer att bli en hård kamp mot mig själv och gäller att försöka springa taktiskt. Ta det lugnt i de tuffa partierna och försöka ligga på där det går lättare. Förhoppningsvis skulle det kännas bättre allt eftersom. Terrängen är varierande men mycket går på grusvägar och härliga skogsstigar. Det är inte många platta parti utan upp och ner nästan hela tiden med olika branthet på backarna. Förhoppningen var så klart att behöva gå endast i någon enstaka brant backe. Men med känslan som var i benen så blev det mer vandring än planerat. Vissa gånger var det rent taktiskt för att ändå kunna hålla någorlunda jämn fart hela vägen.

Lite innan 20km kommer man till backen vid Ammedalen en lång och hyfsat brant backe. En bra dag är det helt ok att springa upp för backen men denna gång valde jag att gå för att lägga krafterna på de mer platta partierna som väntade. Nu är vi på stigar som jag sprungit en del senaste året. Efter backen så är det inte så många tuffa backar kvar så nu vågade jag börja tömma mig helt. Konstigt nog så började det också kännas bättre i kroppen. Givetvis så är man sliten men hittade de extra krafterna som behövs för att slutföra loppet på ett bra sätt. Fina stigar genom skogar och över kala berg. Jag lyckades komma ikapp den ena efter den andra löparen och plockade nog 10 placeringar sista sju kilometerna. Sista kilometern är nerför och delvis på asfalt. Sista kilometern var den klart snabbaste. När väl mållinjen kom så var jag helt slut.

Hade lyckats tömma mig helt. Men efter att andats en stund så såg jag några kända ansikten som såg glada ut. Då blev jag lite piggare och kunde snacka lite gott med två glada silvermedaljörer.

Hade som sagt hoppats på piggare ben den dagen men med tanke på känslan i kroppen så lyckades jag maxa prestationen. Helt klart nöjd med hur jag genomförde loppet. Nu är det inget mer lopp inplanerat. Utan nu börjar planerna inför nästa år. Har några roliga som jag spanar på men ska kika ett tag till på hur jag ska lägga upp det. Skillnaden nu mot för ett år sedan är att jag vet att jag ska springa lopp nästa år. Så nu blir det inte som i fjol sex månaders vila. Nu kommer träningen fortsätta nästan hela tiden. Tanken är att jag ska springa mer med Falcor och att vi ska springa längre pass för att vara förberedd på långa utmaningar nästa år.

5 thoughts on “Orust tvärs”

  1. I truly enjoy studying on this site, it has got fantastic content. “The living is a species of the dead and not a very attractive one.” by Friedrich Wilhelm Nietzsche.

  2. It?¦s actually a nice and helpful piece of info. I am glad that you just shared this useful information with us. Please stay us informed like this. Thanks for sharing.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *